S

0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

soma

kropp. Adj. somatisk.

somatisering

process där känslor tar sig i uttryck i kroppsliga symtom.

somatostatin

Betydelse/definitionPeptidhormon som hämmar insöndring av tillväxthormon i hjärnan samt insulin och glukagon i pankreas.

somatostatinom

ofta elakartad tumör i pankreas eller tolvfingertarmen som frisätter somatostatin.

somnolens

Betydelse/definition1. Slöhet, nedsatt vakenhet, lätt sänkning av medvetandenivån.2. Sjukligt sömnbehov. Användning/fördjupningDen drabbade personen kan lätt väckas.Tillståndet uppstår till följd av sjuklig påverkan på retikulära systemet i storhjärnan och hjärnstammen, som styr vakenhet och medvetande. Tillståndet kan t.ex. ses vid hjärnblödning eller infarkt.Ordets ursprung (etymologi)Av franska somnolence, av senlatin somnolentia, somnulentia (sömnaktighet), ytterst av latin somnus (sömn).

somnolent

vakenhetsgrad; extremt trött men kontaktbar. Adj. somnolent.

sond

Betydelse/definition1. Smal metallstav för undersökning eller vidgning av kanaler. 2. Kateter i magsäcken (ventrikelsond, V-sond), i duodenum (duodenalsond) eller i jejunum (jejunalsond) för avlastning eller näringstillförsel.

sonor

Betydelse/definitionKlingande biljud vid auskultation av lungor.

sopor

sjuklig medvetanderubbning. Adj. soporös.

Sotacor

Betydelse/definitionEn typ av betablockerare som används vid hjärtarytmi.

Sotalol

betablockerare: hjärtarytmi.

sotalol

betablockerare: hjärtarytmi.

sotning

Betydelse/definitionSe trombendartärektomi. 

spaltlampa

instrument för undersökning av ögonen.

spasm

kramp. Adj. spasmodisk.

spasmangina

Betydelse/definitionForm av angina pectoris som utlöses av spasm i kranskärlen.

spasmofili

krampbenägenhet på grund av kalkbrist.

spastisk pares

förlamning till följd av sjukdom eller skada i storhjärna, hjärnstam eller ryggmärg.

spatel

Betydelse/definitionEn platt trä-, glas- eller metallstav för bl.a. undersökning av munhåla och svalg.

spatial

som avser lokalisering i rummet, s. förmåga förmåga att lösa uppgifter som avser linjers, ytors och rymders förhållande till varandra (kräver intakt syn, hörsel, känsel och balans).