Betydelse/definition
Ett blåvit, glänsande metalliskt grundämne som hör till zinkgruppen i periodiska systemets grupp 12, kemiskt tecken Zn.
Användning/fördjupning
Zink är nödvändigt för proteinsyntesen och tillväxten och används bl.a. p.g.a. sin kärlsammandragande effekt. Zink förekommer i kött, saltvattensfisk, skaldjur, ost och fullkornsmjöl.
Ordets ursprung (etymologi)
Av tyska Zink, eventuellt av Zinke (tinne, tagg), möjligen av efter Paracelsus, som kallade mineral med taggigt utseende, bl.a. galmeja, för Zinck eller Zincken).