Betydelse/definition
Radioaktiv strålning med två positivt laddade heliumkärnor (a-partiklar; med två protoner och två neutroner) som består av radioaktiva ämnen med ringa genomträngningsförmåga. Alfastrålning bildas vid sönderfall av tunga radioaktiva isotoper.
Användning/fördjupning
Alfastrålning har kort räckvidd och kan t.ex. inte tränga igenom huden. Biologisk skada kan dock orsakas om man äter eller andas in radioaktiva ämnen, t.ex. radon, som avger alfastrålning.