Betydelse/definition
Svår neurologisk funktionsstörning som kan uppstå efter omfattande hjärnskada i hjärnans främre delar. Drabbade personer är vid medvetande och är inte förlamade, men de talar inte och rör sig mycket lite (obetydligt).
Användning/fördjupning
Funktionsstörningen kännetecknas av ett tystlåtet och inaktivt tillstånd, utan frivillig, motorisk aktivitet, trots intakt rörelsesystem och vaksamhet. Den drabbade är inte medvetslös (vilket framgår bl.a. av EEG). Tillståndet är förknippat med skador på cingulum och bilateral funktionsrubbning i lobus frontalis (frontalloben/pannloben) och kan vara övergående, särskilt om orsaken är ett tillfälligt förhöjt tryck inuti skallen.
